Vårstädning

I måndags hände det. Då fanns inte längre någon återvändo. När jag plöjde igenom mitt rum på jakt efter någonting viktigt insåg jag att jag verkligen måste städa!
Nu, nyss, helst igår!
Så efter två timmar av plockande, rensning av papper och allmänt röjningsarbete återstod bara damsugningen. Detta ögonblick var tvungen att förevigas.
Bilden tillsammans med mammas kommentar efter städningen säger väl kanske allt om hur mina städvanor sett ut under vårterminen. "ååååh, är det sån HÄR färg på ditt golv?"

Igår var det även dags för en liten vårstädning i min numera urflippade telefon. Människor jag inte vill ringa till har raderats ur mitt liv, och jobbiga, tråkiga gamla sms likaså.

Sist med inte minst har jag tränat idag. Eftersom den här våren har innehålligt ett rätt så fullspäckat schema har träningen kommit ganska långt ner på prio-listan. Detta har gjort att jag numera svullar fram i tillvaron. Men idag dammade jag av tränings-thightsen och cyklade milen. Passade under tiden på att vårstäda i min hjärna. Tänkte klart tankar som jag inte hunnit tänka på tidigare. Rensade ut allt jobbigt skolarbete som är så gott som klart nu och planerade upp litegrand i min framtid.

Vårstädningar är hur bra som heslt. Ibland.