November 2, 2010

N to the ovember

Det är November. Den, enligt mig, värsta månaden på hela året. Förut, när jag jobbade, tog jag alltid ut min sommarsemester under denna månad för att kunna fly till ett land där man slipper slask, den råa kylan och att höst/vintern ligger som en grå, blöt filt över hela tillvaron.

Som sagt, nu är den månaden här. Och hur glad blir man inte, när man klivit upp 05.15 alldeles för många dagar i rad, spenderat sin lediga dag med att sitta inne och skriva vårdplaner och lixom är allmänt less, hur glad blir man inte då när man travar ner till postlådan och hittar ett paket fyllt med sitt favoritgodis, en fin ljuslykta och en fint, nytt favorit träningslinne? Jag blir iallafall jätteglad och får lite extra energi att kanske orka göra klart den här förbaskade uppgiften.

Och jag kan än en gång konstatera, att om jag ens blir hälften så bra som min egen mamma den dagen jag själv får barn. Då kommer mina barn att ha det bra!